Skånetrafiken

Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till Skånetrafiken.

1. I fredags när jag åkte hem hade ett träd fallit över järnvägen utanför Tyringe, så vi som skulle vidare till Perstorp och Klippan fick snällt hoppa av tåget i Tyringe och invänta en buss. Just då gillade jag Skånetrafiken (även om de inte kunde hjälpa att trädet fallit), men när vi väntade på bussen träffade jag en musik-kompis som jag inte sett eller pratat med på väldigt länge. Vi hade antagligen inte sett varandra förrän vi klev av tåget i Klippan, men nu fick vi istället en halvtimmes pratstund så vi kunde uppdatera våra liv för varandra.

2. I morse när jag skulle åka tillbaka till Lund var tåget försenat med 40 minuter på grund av ett signalfel. Hur kan det bli så många signalfel och vem eller vad orsakar dem?

Jag och 23 andra gick till väntsalen. Tror ni inte att de renoverar väntsalen så att det inte finns några bänkar eller nåt att sitta på?! Jag höll på att bli en ragata som jag var förra veckan. Men jag lugnade mig med en kursbok. En timmes längre resa tog det till Lund idag, men jag fick mycket läst. Och, och, och jag har skickat in biljett för reseersättning. Tackar!

3. Om inte Skånetrafiken hade haft alla sina bussar och tåg så skulle inte min käre vän Björn kunnat komma till mig idag för att äta pannkakor och gå den där jättelånga promenaden till ravinen.

Slutsats: Förseningar kan ställa till mycket problem, men allt brukar ordna sig i slutändan. Så trots alla dessa hundra signalfel så är jag ändå glad över Skånetrafiken och de lila Pågatågen. Jag tror jag anar kärlek till kollektivtrafiken. //M