
måndag 21 januari 2008
söndag 20 januari 2008
Ps 795
Ps 795
Jag är alltid på väg mot en avlägsen destination,
bortom det vi kallar tid och rum.
Detta mål ger mig mod, ger mig kraft,
ger mig inspiration till att möta åren som jag nu har framför mig.
Så vad jag än gör, vad jag än tar mig för,
ska jag aldrig släppa taget om denna osynliga hand
som Herren sträckt mig.
Nej, vad jag än gör, vad jag än tar mig för,
ska jag aldrig släppa taget
om detta osynliga land som kallas himlen.
I mitt innersta bär jag en bit av ett avlägset land,
löftet om att jag hör hemma där.
I mitt innersta bär jag ett hopp om en avlägsen strand,
att få möta Herren ansikte mot ansikte.
Så vad jag än gör, vad jag än tar mig för,
ska jag aldrig släppa taget om denna osynliga hand
som Herren sträckt mig.
Nej, vad jag än gör, vad jag än tar mig för,
ska jag aldrig släppa taget
om detta osynliga land som kallas himlen.
Text och musik: I. Johansson
Kyrkan vill nå enhet, det är fint. Jag undrar bara - hur?
Ekumenik, ett svårt ord som ungefär betyder "i samma hus", att alla (kyrkor, samfund) ska få plats under samma tak. Jag tänker gemenskap och hjälpsamhet när jag tänker på ekumenik. Och kyrkan som vill nå enhet...ekumenik och enhet...att alla kyrkor ska enas under ett tak. Vad menas med tak? Tänk om det inte är ETT tak utan ett STORT tak...som kallas himlen, som vi ska enas under. Om det är så att taket är himlen, så har vi fortfarande ett stort arbete framför oss. Ett arbete med gemenskap mellan kyrkorna. Det är svårt, men jag tror att det går!
"Vill man, så kan man" och jag tänker hjälpa till!
"Så vad jag än gör, vad jag än tar mig för, ska jag aldrig släppa taget"! /M
onsdag 16 januari 2008
Tentaplugg hos M
Igår insåg vi att det trots allt pluggande inte kommer gå så bra på NT-tentan.
Vi ändrade vårt "vi kommer inte att hinna" till "vi är ute i god tid med pluggandet till omtentan".
Sen utbrister C:
-Vet ni vad det bästa är med en omtenta?
Jo, att man har rätt till tröstshopping!
Det är roligt att plugga tillsammans!
måndag 31 december 2007
söndag 23 december 2007
Katt-damerna i mitt liv
mycket snäll kise med stort tålamod.
hela kittet och hon var väldigtsöt i dockkläder.
Lång vacker svans hade hon och mjuka ögon.
"Frida - vår osynliga skönhet".
Förra hösten hämtade vi hem en ny liten katt som då
bodde långt upp i de skånska skogarna i norr.
Hon var så pytteliten att hon andra natten hos oss fick
sova hos veterinären och sondmatas.
Silke blev hennes namn eftersomhon liknade en söt dvärgsilkesapa.
Nu är Silke stor och lurvig, precis som en norsk skogskatt ska vara.Hennes tassar är stora och varma som björn-ramar
och svansen sen ut som en julgran eller ekorrsvans.
I somras åkte vi tillbaka till gården där vi hittade Silke.Då passade hennes mamma och två systrar på att hälsa på oss.
Det kommer nog bli en hel del katt-kort här i jul,
för nu är jag med katt igen, iaf under två veckors tid.
Det är härligt att vakna med en katt som står och pussar en på näsan.
Hurra för alla katter!
//M
onsdag 12 december 2007
söndag 9 december 2007
Vad är det för en dag?
Nej, det är ingen vanlig dag för det är lutfiskens blötläggningsdag,
Den torra lutfisken är stor, platt och hård.
Och den luktar väldigt äckligt. Men vi vet hur gott den smakar när
den är färdig och tillagad så vi står ut med osen
... av sur kattrumpa... fram till jul.
Pappa och jag sågade i sönder lutfisken i delar.
Sen lade vi bitarna i vår gamla bebisbadbalja (BBB).
Tänk att vi, jag och mina syskon, varit så där pyttesmå så vi
kunnat få plats i den baljan.
Nu är det lutfisken som får ligga där i vattnet istället.
Fortsättning följer om några veckor....
//M
lördag 8 december 2007
Ont eller gott?
tisdag 4 december 2007
Död i väntans tider
måndag 3 december 2007
Evighet
söndag 2 december 2007
Middag
lördag 1 december 2007
Lite av misär
torsdag 29 november 2007
Clemenstorget
Mitt älskade torg har äntligen blivit upplyst! tisdag 27 november 2007
Himlen är oskyldigt blå
Den här spyflugan har hållt mig sällskap på rummet hela dagen.
Hemtentadags
söndag 25 november 2007
Magar
Pågatågen i Skåne
lördag 24 november 2007
Äventyr
fredag 23 november 2007
Pannkakor
torsdag 22 november 2007
Det artar sig
Hundratjugotre begravningsgäster och tre serveringspersonal. Cateringfirman kom i tid och jag och tjejerna korkade upp de trettio vinflaskorna. Sen satte vi igång och arbetade på riktigt. Och det gick riktigt bra.
Det är märkligt med sorg. I samma stund som människor är ledsna och fäller tårar till höger och vänster, så finns skrattet alltid så nära. Efter alla tal och sånger som framförts till minne av den döde kändes det som om jag känt honom. I talen sades mycket gott om den här personen som gjorde att smilgroparna lockades fram. Jag tycker fortfarande det är märkligt med sorg. Jag undrar om jag inte tycker att sorg är något vackert...jag är iaf fascinerad över tillståndet. Alla har ju upplevt det, mer eller mindre.
Ja, men iaf så har jag nu blivit anställd som serveringsbiträde, som det så "fint" heter på anställningsbeviset, till sista juni. Så nu kan jag skriva till ytterligare en sak på vad jag ÄR. Tänk vad mycket vi människor egentligen är..med eller utan olika jobb så ÄR vi någon.
Det blev lite tilltugg och vin över efter minnesstunden så det fick vi med oss hem att gotta på. Cajsa kom hit och hjälpte mig smutta på vinet och brieosten med kanel och fikonmarmelad.
Detta har varit en bra dag. Tack. //M






